Betydelse-Anslag

Anslag. Utgiftsmedel på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda medlen till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Regeringen tilldelar sedan en eller flera myndigheter dispositionsrätt till anslaget. En myndighet kan i sin tur, efter beslut av regeringen, fördela dispositionsrätten till andra myndigheter. Rätten att disponera anslag på statsbudgeten ges endast till myndigheter och medför skyldigheten att avräkna anslaget i enlighet med anslags- och bokföringsförordningarna. Om andra än myndigheter ska få tillgång till medel från statsbudgeten måste det ske genom att en myndighet betalar ut bidrag.

Riksdagen kan besluta att högst det anvisade beloppet får användas för ändamålet eller att ändamålet får tillgodoses även om det anvisade beloppet överskrids. Riksdagens beslut kan också innebära att medelsförbrukningen inte är begränsad till ett budgetår. Detta löses genom att olika typer av anslag används. De anslagstyper som används är obetecknat anslag, ramanslag och reservationsanslag.

Under anslag kan regeringen föra upp delbelopp i form av poster. Det kan vara fråga om anslagsposter och delposter vilka var och en avser ett visst deländamål. Underindelningen av ett anslag i anslagsposter och delposter görs i syfte att närmare reglera hur anslaget ska användas och avräknas.

Regeringen kan fatta beslut om indragning av ett anslag eller del av ett anslag. Det medför att regeringen tar ifrån myndigheten dispositionsrätt som den tidigare fått. Medlen får då inte längre användas. Regeringen kan också omfördela dispositionsrätten till annan myndighet och ställa visst belopp till "regeringens disposition".