Ett av inslagen i arbetet med effektkedjor är att tydliggöra de antaganden en verksamhet bygger på. Vad ligger till grund för den statliga insatsen? Vilka föreställningar om och vilka förutsättningar för verksamheten finns det?

Låt oss ta ett exempel illustrerat med följande effektkedja:

Figur 2. Generell effektkedja för en normgivningsverksamhet.

Kedjan börjar med själva prestationen och slutar med den ytterst tänkta effekten med regeln. Varje "länk" i kedjan hålls ihop av antaganden, som kan vara mer eller mindre välgrundade, och som redan innan regeln har trätt i kraft (ex ante) kan utsättas för kritisk prövning. En sådan prövning kan vidtas bl.a. på grundval av erfarenheter från liknande fall. Även logisk prövning kan visa på väsentliga svagheter i en tänkt insats.

Effektkedjans konstruktion, med näraliggande, mellanliggande och bortomliggande förväntade effekter, strukturerar också våra försök att i efterhand (ex post) studera resultatet av verksamheten. Om vi lägger in en tidsaxel får vi dessutom ett antagande om när det finns anledning att förvänta ett visst resultat. Den näraliggande förväntade effekten, dvs. att mottagarna får kännedom om regeln, kanske kan undersökas någon månad efter att regeln har trätt i kraft. Den ena av de mellanliggande förväntade effekterna, dvs. att mottagarna följer regeln, kanske har ett dymaniskt förlopp och behöver undersökas över tid. Den andra av de mellanliggande förväntade effekterna, dvs. att önskat beteende förekommer, kanske kan undersökas ett år efter att regeln har trätt i kraft. Den bortomliggande förväntade effekten, dvs. att önskat tillstånd i samhället har uppstått, kanske kan undersökas tre eller kanske tio år efter att regeln har trätt i kraft.

Av de olika mätpunkter som framgår av effektkedjan behöver naturligtvis inte alla undersökas. Ofta räcker det att välja ett par av de mätpunkter som till minst kostnad ger bäst information.