Målens kvalitet eller användbarhet för styrning och uppföljning brukar bedömas efter kriterierna tydlighet, mätbarhet och realism. Ett mål ska vara tydligt och specificerat för att alla inblandade ska kunna se målet framför sig (och därmed tjäna som styrinstrument). Det ska var mätbart för att det ska gå att avgöra i vilken utsträckning målet är uppnått (och därmed tjäna som uppföljningsinstrument). Det ska vara realistiskt för att målet ska vara möjligt att uppnå (och därmed vara något annat än vision och ideal). Dessa kriterier kan också kompletteras med kriterierna acceptans och relevans, dvs. att enighet råder om målet respektive att "rätt" sak pekas ut som eftersträvansvärd. Välformulerade mål är ofta resultatet av en kontinuerlig dialog mellan de inblandade, t.ex. mellan Regeringskansliet och myndigheten eller internt inom myndigheten.

I regleringsbrevet används termerna "verksamhetsmål" och "effektmål". Om exempelvis ett av myndighetens uppdrag (enligt instruktionen) är att informera företag om risker med vissa preparat skulle ett av verksamhetsmålen kunna formuleras: "En broschyr om risker med preparatet p är distribuerad till alla företag i branschen b senast före årsskiftet och till en kostnad av x kronor." För att formulera anknutna effektmål kan effektkedjan vara till hjälp. Ett näraliggande effektmål skulle kunna vara: "Minst 75 procent av företagen uppmärksammar broschyren när den kommer ut." Ett bortomliggande effektmål skulle kunna vara: "Av alla registrerade arbetsolyckor i branschen b har andelen olyckor på grund av preparatet p minskat från 5 till 1 procent inom tre år." (Statsmakterna har kanske givit uttryck för en 0-vision beträffande p-olyckor.) Eftersom vart och ett av dessa mål är mätbara är de också användbara som stöd för återrapporteringskrav.

Naturligtvis kan det vara svårt att visa att en serie uppnådda mål står i kausal förbindelse med varandra. Effektkedjan kan dock ge en teoretisk inramning till de data som med anledning av återrapporteringskraven tas fram (se vidare ordet effekt). Om man endast är intresserad av i vilken utsträckning ett mål har blivit uppnått kan en analys av måluppfyllelse vara tillräcklig.

Vid sidan av verksamhetsmål och effektmål förekommer också renodlat ekonomiska mål, bl.a. för avgiftsbelagd verksamhet. Ett vanligt mål för sådan verksamhet är full kostnadstäckning.