Produktivitet uttrycker en kvot, vilket gör att själva måttet är relativt och därför säger något först vid en jämförelse. Täljaren är lika med prestationerna och kan uttryckas i olika fysiska enheter som antal, vikt eller och volym. Nämnaren kan uttryckas som kostnader eller tid. Därför finns det olika typer av produktivitetsmått. De produktivitetsmått som brukar användas är kostnadsproduktivitet, dvs. kvoten mellan prestationer och kostnader, och arbetsproduktivitet, dvs. kvoten mellan prestationer och arbetad tid (uttryckt i timmar, dagar etc.). I princip är det också möjligt att addera kostnad och tid för att därigenom få fram ett mått på en slags samlad produktivitet. Likaså kan kvaliteten i verksamheten – utifrån de aspekter denna låter sig kvantifieras – vara en viktningsdel i produktivitetsmåtten. Det vanligast förekommande måttet är dock den rena kostnadsproduktiviteten.

I fråga om kostnadsproduktivitet är det viktigt att man anger:

• vilka kostnader som ingår i kostnadsredovisningar - sam- och/eller särkostnader,

• vilken metod myndigheten har använt sig av vid tidredovisning – om den bygger på löpande redovisning, frekvensstudier eller gjorda skattningar,
• om löpande eller fasta priser har använts vid kostnadsberäkningar,
• vilken typ av index som använts vid eventuella fastprisberäkningar, samt motiv till valet av detta.

Det är också viktigt att den redovisade produktiviteten analyseras. Utan analys, t.ex. tidsserieanalys, förlorar måtten mening.