Regleringsbrevet är regeringens viktigaste instrument för att operativt styra myndigheternas verksamhet i syfte att verkställa regeringens politik. Till skillnad från instruktionen, som mer långsiktigt definierar myndighetens ansvarsområden och arbetsuppgifter, är regleringsbrevet tidsbegränsat och ställer upp årliga effektmål och verksamhetsmål (se mål), lämnar uppdrag och anger ekonomiska och andra villkor för årets verksamhet. Vidare ställs specifika återrapporteringskrav som anger vilken resultatinformation (se resultat) regeringen vill ha i myndighetens årsredovisning.

Regleringsbrevet består av två huvudavsnitt; dels ett avsnitt om verksamheten, dels ett avsnitt om finansieringen av verksamheten. I avsnittet om verksamheten anges effekt- och verksamhetsmålen, återrapporteringskraven samt eventuella uppdrag, t.ex. underlag för fördjupad prövning. Effektmålen anger vilka effekter i samhället/politikområdet som verksamheten syftar till att uppnå, medan verksamhetsmålen fokuserar på vilka prestationer myndigheten ska framställa. Återrapporteringskraven delar in verksamheten i en struktur som blir styrande för hur myndighetens resultat ska redovisas och vilken typ av resultatinformation som efterfrågas. Som alternativ eller komplement till den fördjupade prövningen kan speciella uppdrag förekomma, där regeringen t.ex. vill att myndigheten utreder konsekvenserna av någon bestämmelse, studerar hur arbetet i något avseende skulle kunna bedrivas effektivare eller lämnar förslag på besparingar i myndighetens verksamhet osv.

I avsnittet om finansieringen av verksamheten redovisas vilka och hur stora anslag myndigheten disponerar, vilka villkor som gäller för anslagen avseende t.ex. anslagskredit, vilka avgifter myndigheten får ta ut samt vilka bemyndiganden som myndigheten beviljats. Även villkor för lån och räntekonto anges här.

Efter det att regleringsbreven har överlämnats till myndigheterna publiceras de i statsliggaren, som ges ut av Ekonomistyrningsverket.