Sammanfattning

Saldot i statsbudgeten för december blev ett underskott på 117,5 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än ESV:s senaste prognos (december 2009). Årets budgetsaldo blev ett underskott på 176,0 miljarder kronor.

Utfallet för december 2009 som presenteras här rapporterades av myndigheterna den 18 januari 2010. Tillsammans med utfallet från årets övriga månader är det ett första preliminärt utfall för helåret 2009, som kommer att förändras i samband med myndigheternas bokslutsjusteringar. Utfallet jämförs med ESV:s senaste budgetprognos som publicerades den 10 december 2009. Prognosen innehåller utfall till och med oktober månad. För november är även utfallet på budgetsaldot beaktat

Statsbudgetens totala utgifter uppgick i december till 134,5 miljarder kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Bland annat blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 8,4 miljarder kronor lägre än väntat.

Budgetsaldot 2008 var ett överskott på 135,2 miljarder kronor vilket innebär att saldot för 2009 är en försämring med 311,2  miljarder kronor. Förändringen bestod av 192,0 miljarder kronor i minskade inkomster och 119,2 miljarder kronor i ökade utgifter.

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Utfallet för utgiftsområdet i december blev 1,1 miljarder kronor.  

Årets utfall uppgick till 12,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (11 procent) högre än 2008. Utfallet för anslaget Regeringskansliet uppgick till 6,8 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor (13 procent) högre än föregående år. Anslagsnivån höjdes 2009 med 0,8 miljarder kronor med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Utfallet för anslaget Allmänna val och demokrati har ökat med 0,2 miljarder kronor med anledning av valet till Europaparlamentet.

Utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till anslaget Skatteverket, vars utfall blev 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för december blev 3,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. På anslaget Kriminalvården, förvaltningskostnader blev utgifterna 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

Totalt blev utgifterna 33,7 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor (3,2 procent) mer jämfört med 2008. Det är framför allt utgifterna på anslaget för Kriminalvården som ökat med 0,5 miljarder kronor (7,3 procent).

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 8,1 miljarder kronor, vilket var 1,4 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelserna hänförs framför allt till materielanslagen med 1,4 miljarder kronor. Även utgifterna för Förbandsverksamhet och beredskap (0,2 miljarder kronor) och Forskning och teknikutveckling (0,1 miljarder kronor) blev högre än beräknat. Däremot blev utgifterna för Fredsfrämjande truppinsatser (0,2 miljarder kronor) och Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (0,1 miljarder kronor) i stället lägre än prognosen.

Utgifterna under utgiftsområdet uppgick till 41,8 miljarder kronor för 2009, en minskning med 1,2 miljarder kronor (2,8 procent) jämfört med föregående år. Denna minskning hänförs främst till utgifterna för materiel med 1,0 miljarder kronor, vilket är i linje med regeringens tilldelningar som minskat i motsvarande grad.

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 6,2 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet (0,9 miljarder kronor).

Jämfört med 2008 har utgifterna för internationell biståndsverksamhet ökat med 2,1 miljarder kronor (8 procent) varav anslaget för Biståndsverksamhet står för 1,8 miljarder kronor. Bland annat har utbetalningarna till internationella finansieringsinstitutioner ökat med 0,5 miljarder kronor. Utgifterna för Globala utvecklingsinsatser har ökat med 0,4 miljarder kronor.

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

För 2009 uppgick utfallet till 53,1 miljarder kronor, vilket är 3,9 miljarder kronor mer än 2008. Ökningarna hänför sig främst till Tandvårdsförmåner m.m. samt Kostnader för statlig assistansersättning som båda ökar med 1,6 miljarder kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 109,9 miljarder kronor för 2009, vilket är 5,9 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än för 2008. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 22,9 miljarder kronor. Det är 3,7 miljarder kronor (14,0 procent) lägre än för 2008. Det beror på att sjukpenning betalades ut till färre personer. Under december månad fick 131 681 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 19,1 procent jämfört med december 2008.

För anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev utfallet 72,2 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än för 2008. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 498 301 personer i december 2009. Det är en minskning med 6,2 procent jämfört med december 2008.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utfallet för utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgick i december till 3,5 miljarder kronor.

Utfallet för utgiftsområdet blev 42,3 miljarder kronor för 2009. Det är 0,3 miljarder kronor (0,7 procent) lägre än för föregående år. Den största minskningen hänför sig till anslaget Garantipension till ålderspension (0,3 miljarder kronor). Det beror på att antalet personer med garantipension minskar och på att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökar.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för december blev 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än prognosen. Det är utfallet för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som är 0,3 miljarder kronor högre än prognos. Det kan förklaras med att Statliga ålderspensionsavgifter blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat medan Bidrag till arbetslöshetsersättning blev 0,1 miljarder kronor lägre än i prognosen.

Utgifterna för 2009 blev 60,6 miljarder kronor, vilket är 12,9 miljarder kronor (26,9 procent) högre än föregående år. Anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd har ökat med 10,0 miljarder kronor (43,6 procent). På anslaget Bidrag till lönegarantiersättning ökade utgifterna med 2,1 miljarder kronor (256,2 procent) och på anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade utgifterna med 1,1 miljarder kronor (33,0 procent). Enligt Arbetsförmedlingen var 419 000 personer registrerade som arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd i december. Det motsvarar 9 procent av arbetskraften. Motsvarande siffror för föregående år 2008 var 271 000 personer eller 5,8 procent av arbetskraften.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utfallet för utgiftsområdet avseende 2009 blev 21,0 miljarder kronor vilket är 1,9 miljarder kronor högre jämfört med 2008 och innebär en ökning med 10 procent. Skillnaden består främst av att utfallet för anslagen avseende Studiemedel och Studiemedelsräntor har ökat med sammanlagt 1,9 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre jämfört med prognos. Skillnaden beror på att utfallet för Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation samt för grundutbildningar för flertalet universitet och högskolor blev högre än beräknat för december månad.

Utfallet för utgiftsområdet avseende 2009 blev 49,3 miljarder kronor vilket är 4,8 miljarder kronor högre än 2008 vilket innebär en ökning med 11 procent. Skillnaden består i stort av att utfallet för anslagen avseende Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Särskilda insatser inom utbildningsområdet, Fortbildning av lärare och förskolepersonal, Statligt stöd till vuxenutbildning, Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. samt Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation har ökat jämfört med föregående år.

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 0,4 miljoner kronor (14 procent) högre än 2008. Förändringen hänför sig till de Europeiska regionala utvecklingsfonderna avseende perioden 2000-2006 vars utfall blev 0,5 miljarder kronor lägre på grund av att dessa avslutats, samt perioden 2007-2013 vars utfall blev 1,1 miljarder kronor högre beroende på att utbetalningar till beviljade projekt kommit igång.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Årets utfall för utgiftsområdet blev 5,2 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor (10,6 %) högre än 2008. Ökningen avser främst Insatser för internationella klimatinvesteringar (0,2 miljarder kronor) och Havsmiljö (0,2 miljarder kronor). Samtidigt minskade utfallet för anslaget Åtgärder för biologisk mångfald med 0,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 21 Energi

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslagen Energiforskning (0,2 miljarder kronor) och Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (0,1 miljarder kronor).

Årsutfallet uppgick till 3,0 miljarder kronor vilket är 1,0 miljarder kronor  (46 %) högre än föregående år.  Utfallet för anslaget Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (77 %) högre än 2008 trots att anvisade medel för 2009 är 0,4 miljarder kronor mindre i år. Det högre utfallet beror på att en stor del av beviljade bidrag för 2008 inte hann tas i anspråk under 2009 och att det därför vid ingången av 2009 fanns ett anslagssparande om 0,4 miljarder kronor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,8 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än prognos.  Avvikelsen hänför sig i huvudsak till anslagen Väghållning och statsbidrag och Banhållning och sektorsuppgifter som blev 0,6 resp. 0,5 miljarder kronor lägre än prognos. Vägverket beräknar att anslagsbelastningen i samband med bokslutet blir ca 0,2 miljarder kronor. Orsaken till differensen mot prognos vad avser väghållningsanslaget beror främst på senareläggning av vägprojekt inom nationell plan. Banverkets justeringar i samband med bokslutet beräknas till 0,8 miljarder kronor. Den främsta orsaken är den belastning på 0,9 miljarder kronor till följd av bolagiseringen av Banverket produktion som ännu inte är gjord.

För 2009 uppgick utfallet till 40,1 miljarder kronor vilket är 21,3 miljarder kronor lägre än 2008. Minskningen beror på att stora amorteringar på lånefinansierade investeringar av Väg- och Banverket gjordes i december 2008. Rensat för dessa amorteringar (25,3 miljarder kronor) ökade utfallet för utgiftsområdet med 4,0 miljarder kronor. Denna ökning består av investeringar i vägar och järnvägar.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utfallet för utgiftsområdet blev 8,6 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än prognosen. Utbetalningarna från anslagen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 0,6 miljarder kronor respektive 0,5 miljarder kronor högre än beräknat. Det ackumulerade utfallet blev ändå lägre än prognos för bägge anslagen.

Jämfört med föregående år har utgifterna minskat med 0,1 miljarder kronor (1 procent). Utgifterna under anslaget Insatser för skogsbruket har minskat med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Utgiftsminskningen beror bland annat på att regeringen under 2008 tillförde 0,2 miljarder kronor för stöd till återplantering i de områden som drabbades av stormen Gudrun.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Utfallet för anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 0,3 miljarder kronor högre än beräknat.

Årsutfallet uppgick till 6,5 miljarder kronor vilket är 6,2 miljarder kronor (49 %) lägre jämfört med 2008. Avvikelsen förklaras av att det under 2008 genomfördes kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB (Almi) om 2,0 miljarder kronor och till AB Svensk Exportkredit (SEK) om 3,0 miljarder kronor vilket belastade anslaget Kapitalinsatser i statliga bolag.  Vidare utbetalades under 2008 ett kapitaltillskott om 3,0 miljarder kronor till det statliga bolaget Fouriertransform från anslaget Näringslivsutveckling m.m. Bolagets ändamål är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet och annan verksamhet inom fordonsklustret.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Årsutfallet uppgick till 81,6 miljarder kronor, vilket är16,8 miljarder kronor (26 %) högre än föregående år. Utfallet för anslaget Kommunalekonomisk utjämning blev 64,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,3 miljarder kronor (4 %).

Utfallet för det nya anslaget Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting uppgick till 14,0 miljarder kronor. Av stödet avser 13,0 miljarder kronor bidrag till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och att dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn. Stödet utbetalades i december men är avsett att användas i verksamheten under 2010. Resterande 1,0 miljarder kronor avser åtgärder för att minska effekterna på den ordinarie hälso- och sjukvården i anslutning till influensaepidemin.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 7,9 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Huvuddelen av såväl utfallet som differensen avser anslaget Räntor på statsskulden.

Årsutfallet för utgiftsområdet uppgick till 36,5 miljarder kronor, vilket är 11,7 miljarder kronor (24,4 %) lägre än utfallet för 2008. Det beror framför allt på att utgiftsområdet 2008 belastades med en engångsvis utbetalning på 15,0 miljarder kronor till den nyinrättade Stabilitetsfonden i Riksgälden. Åt motsatt håll verkade emellertid att utgiftsområdet även år 2009 belastades med ett tillfälligt anslag, Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning, på 5,1 miljarder kronor.

Utfallet för anslaget Räntor på statsskulden blev 31,1 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre jämfört med 2008. Det beror framför allt på att de rekordlåga räntenivåerna 2009 pressat ned ränteutgifterna.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Årsutfallet för utgiftsområdet blev 19,2 miljarder kronor, vilket är 12,4 miljarder kronor lägre (-39 procent) än utfallet för 2008. Minskningen beror på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009 vilket ger Sverige högre rabatter jämfört med tidigare system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 2007 vilket gör att Sverige i år har fått en återbetalning av tidigare för mycket inbetalda avgifter 2007-2009.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev -4,3 miljarder kronor i december. Ränteperiodiseringen blev 1,4 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev 32,8 miljarder kronor, vilket är 8,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Av utfallet utgörs -1,6 miljarder kronor av en ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto).

Utfallet för november blev känt i slutskedet av prognosarbetet och novemberprognosen justerades i enlighet med detta. Decemberprognosen justerades då åt motsatt håll för att årsprognosen skulle förbli opåverkad. Detta medför att avvikelsen för december månad även förklaras av räntekontoutfallet för november, -2,7 miljarder kronor. Vidare förklaras avvikelsen av att utlåningen till Riksbanken blev 1,7 miljarder kronor lägre än väntat (totalt 95,3 miljarder kronor jämfört med beräknat 97,0 miljarder kronor) och att den första utbetalningen av lån till Island blev 0,4 miljarder kronor lägre (0,9 miljarder kronor jämfört med prognosen på 1,3 miljarder kronor).  

Månadens utfall har belastats med cirka 9,0 miljarder kronor avseende så kallade repotransaktioner, framför allt Kärnavfallsfondens, vilket överensstämmer med prognosen. Myndigheten har i december köpt statspapper, som den tidigare i år sålt med återköpsavtal, och i samband därmed tagit ut medel från sitt konto i Riksgälden. Repotransaktioner påverkar inte årsutfallet då utestående repor ”stängs” innan årsskiftet.

Årsutfallet för nettoutlåningen blev 2009 ovanligt högt, 104,7 miljarder kronor och det beror framför allt på Riksbankens lån på drygt 95,0 miljarder kronor. År 2008 blev nettoutlåningen - 27,9 miljarder kronor.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Det preliminära utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 20,3 miljarder kronor i december. Det är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen.  I utfallet för december ingår en prognos för AP-fondernas administrationsutgifter (1,7 miljarder kronor). Det definitiva utfallet publiceras i AP-fondernas årsredovisningar i månadsskiftet februari/mars.

Utfallet för 2009 uppgår preliminärt till 220,0 miljarder kronor, vilket är 18,6 miljarder kronor (9,3 procent) högre än för 2008. Utgifterna påverkas av förändringen av inkomstindex. Detta ökade med 6,2 procent jämfört med 2008. Utgifterna påverkas vidare av att nyblivna pensionärer har högre genomsnittlig pension och av att antalet pensionärer med inkomstrelaterad pension ökar.