Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i juni uppgick till 72,8 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Det är främst avgiften till Europeiska gemenskapen som blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Det uppvägs av positiva avvikelser på flera andra utgiftsområden, som i vissa fall förklaras av effekter av omläggningen från utgiftsmässig anslagsavräkning till kostnadsmässig anslagsavräkning. Från 2009 anslagsavräknas myndigheternas förvaltningsutgifter kostnadsmässigt från att tidigare ha varit utgiftsmässigt. Detta har beaktats i ESV:s prognos men det har varit svårt att månadsfördela övergångseffekterna.

Statsbudgetens totala utgifter i juni uppgick till 140,9 miljarder kronor, vilket är 47,9 miljarder kronor högre än prognosen. Den enskilt största avvikelsen hänförs till Riksgäldens nettoutlåning som blev 45,5 miljarder kronor högre än beräknat. Den förklaras huvudsakligen av att Riksgälden i juni har lånat ut 66 miljarder kronor till Riksbanken för att återställa valutareserven.

 

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst anslaget Regeringskansliet m.m. som blev 0,2 miljarder kronor högre än beräknat.

 

Utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen finns till största delen under anslaget Skatteverket, som blev 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på att effekten av övergången från utgiftsmässig anslagsavräkning till kostnadsmässig anslagsavräkning blev större än beräknat i juni. På anslaget Kronofogdemyndigheten blev avvikelsen 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

 

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet för utgiftsområdet blev 3,9 miljarder kronor. Det är högre än någon annan månad hittills i år och det är 0,6 miljarder kronor högre än prognosen. Det är främst anslagen för Polisorganisationen (0,4 miljarder kronor) och Kriminalvårdens förvaltningskostnader (0,2 miljarder kronor) som visar ett högre utfall än prognostiserat. Övergångseffekten från utgiftsmässig anslagsavräkning till kostnadsmässig anslagsavräkning förklarar den största delen av avvikelsen på Polisens förvaltningsanslag.

 

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet, som blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket sannolikt beror på betalningsförskjutningar.

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 9,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,9 miljarder kronor, vilket är marginellt lägre än prognosen.

 

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 6,0 miljarder kronor, vilket däremot är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat och förklarar större delen av avvikelsen på utfallsområdet. Utfallet är 1,0 miljarder kronor högre än utfallet i juni 2008. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 510 452 personer i juni 2009. Det är en minskning med 6,3 procent jämfört med samma tidpunkt förra året.

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,1 miljarder kronor, vilket är lite lägre än prognostiserat. Det är främst anslagsposten Bidrag till arbetslöshetsersättning som blev 0,2 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Totalt utfall för månaden på anslaget är 2,5 miljarder kronor. Det uppvägs delvis av att de flesta andra anslagen på utgiftsområdet hade ett något högre utfall än det som ESV prognostiserat.

 

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning i juni uppgick antalet sysselsatta personer i åldrarna 15–74 år till 4 607 000. Jämfört med juni 2008 är det en minskning med 79 000 personer, av vilka 74 000 var män. Liksom föregående månader var det framförallt inom tillverkningsindustrin som antalet sysselsatta sjönk. Jämfört med juni förra året var 71 000 färre sysselsatta inom näringsgrenen.

I juni 2008 var 68,2 procent i åldern 15–74 år sysselsatta, medan motsvarande andel i juni i år var 66,3 procent. Andelen sysselsatta minskade huvudsakligen bland män i åldrarna 15–54 år. I juni 2009 var 503 000 personer arbetslösa, 87 000 fler än i juni förra året. Det relativa arbetslöshetstalet uppgick därmed till 9,8 procent av arbetskraften.

 

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än prognosen. Det tyder på att fler utbildar sig inom kvalificerad yrkesutbildning och fortbildning för lärare och förskolepersonal.

 

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Det kan främst förklaras med ett högre utfall för anslaget Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, vilket beror på en något ojämn månadsfördelning.

 

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,6 miljarder kronor, vilket är något högre än prognosen. Det finns däremot en stor positiv avvikelse under anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (0,1 miljarder kronor) som främst beror på ojämn månadsfördelning. Anslaget Institutens strategiska kompetensmedel m.m. hade inget utfall och blev därmed 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat eftersom utbetalningen som var beräknad i juni kommer att göras i juli.

 

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 5,3 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än prognosen. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslagen Räntor på statsskulden och från år 2009 även av anslaget Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning. Anslagsutfallet på Räntor på statsskulden kan variera kraftigt mellan olika månader och månadens differens blev 1,9 miljarder kronor. Skillnaden beror troligen på större valutakursförluster än beräknat.

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utfallet för utgiftsområdet blev -7,9 miljarder kronor vilket är 2,7 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen beror på månadsfördelningen och påverkar inte årsprognosen. Den återbetalning som gjorts i juni avseende 2009 års avgift, i och med att det nya systemet för betalningar har börjat tillämpas, var beräknad att ske först i juli.

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev 80,6 miljarder kronor, vilket är 45,5 miljarder kronor högre än beräknat. Huvudförklaringen till avvikelsen är att Riksgälden i juni lånade ut 66 miljarder kronor till Riksbanken för att återställa valutareserven. Detta är ny information som tillkommit efter ESV:s senaste prognos. Totalt kommer Riksgälden att för Riksbankens räkning under 2009 låna upp motsvarande 100 miljarder kronor i utländsk valuta för att återställa valutareserven.

 

Tillägg 090805:
En avvikelse åt motsatt håll på cirka 22 miljarder kronor uppstod till följd av att i prognosen låg beräknade utbetalningar av lån till AB Svensk Exportkredit (19 miljarder kronor) och till Island (3 miljarder kronor). Bolaget väntas inte längre behöva låna i Riksgäldskontoret och Islandslånet har ännu inte börjat betalas ut.

 

En mindre del av avvikelsen förklaras av att några myndigheters repotransaktioner höjt utfallet med cirka 3 miljarder kronor. Myndigheterna har köpt statsobligationer med återköpsavtal och då tagit ut innestående medel på konto i Riksgälden.

 

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen blev 0,4 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än prognosen. Ränteperiodiseringen blev 1,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. I utfallet ingår en kassamässig korrigeringspost på -1,9 miljarder kronor, till följd av omläggningen av myndigheternas förvaltningsutgifter från utgiftsmässig anslagsavräkning till kostnadsmässig anslagsavräkning, vilket har beaktats i prognosen.