| Statsbudgetens månadsutfall februari 2010 |
| Nr: 2010:2, 23 mars 2010 |
| Start | Tabell utgifter | Tabell inkomster | Analys utgifter | Analys inkomster | Kontakta oss | Åter ESV | Skriv ut |
Sammanfattning utgifter
De takbegränsade utgifterna i februari uppgick till 79,7 miljarder kronor.
De takbegränsade utgifterna i februari uppgick till 79,7 miljarder kronor. Statsbudgetens totala utgifter i februari uppgick till 56,8 miljarder kronor, vilket är 32,1 miljarder kronor högre jämfört med samma månad föregående år. Skillnaden förklaras av att utfallet för Riksgäldens nettoutlåning var väldigt lågt i februari 2009 på grund av stora insättningar till följd av repotransaktioner gjorda av Kärnavfallsfonden och Pensionsmyndigheten. I ESV:s budgetprognos för mars som publiceras samma dag ingår utfallet för februari. Det blir därför ingen avvikelse mellan utfall och prognos, varför ingen jämförelse med föregående prognos görs.
Budgetsaldot blev 43,9 miljarder kronor.
Utgiftsområde 04 Rättsväsendet
Utfallet för månaden blev 2,9 miljarder kronor. Jämfört med januari har utgifterna ökat med 0,4 miljarder kronor. I jämförelse med samma månad föregående år har utfallet på utgiftsområdet ökat med 0,3 miljarder kronor. Ökningen ligger fördelad på ett flertal anslag.
Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgifterna uppgick i februari till 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än motsvarande månad 2008. Ökningen beror främst på att stora anslag som Bidrag för läkemedelsförmånen och Kostnader för statlig assistansersättning räknats upp.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utfallet för utgiftsområdet uppgick i februari till 8,5 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än februari 2009.
Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,7 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än föregående år. Under februari månad fick 110 101 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 28,1 procent jämfört med februari 2009.
Utfallet för anslaget Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 5,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 491 797 personer i februari 2010. Det är minskning med 6,8 procent jämfört med februari 2009. Nedgången förklaras dels av ett minskat inflöde från långtidssjukskrivning, dels av att ett ökat antal personer lämnar sjukersättningen för ålderspension.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utfallet för utgiftsområdet uppgick i februari till 3,5 miljarder kronor, vilket är något lägre än i februari 2009. Från och med 2010 ingår anslaget Pensionsmyndigheten i utgiftsområdet. Utfallet för detta anslag blev 0,1 miljarder kronor.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utfallet i februari blev 5,7 miljarder kronor. I jämförelse med motsvarande månad 2009 har utfallet ökat med drygt 1,4 miljarder kronor. De största ökningarna jämfört med föregående år avser följande anslag; Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (1,2 miljarder kronor) och Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (0,2 miljarder kronor).
Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatisitk för februari har arbetsmarknaden stabiliserats. Antalet varsel minskar och antalet lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar var 4 000 fler än under februari förra året. Det är främst inom verkstadsindustrin och byggnadsverksamheten som uppgången av lediga platser var särskilt stor. Antalet registrerade arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgick i februari sammanlagt till 436 000 personer, motsvarande 9,5 procent av arbetskraften.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utfallet för utgiftsområdet blev 4,1 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år.
Skillnaden jämfört med föregående år beror på ett högre utfall vad gäller olika riktade satsningar inom området. Utgifterna för bl.a. Utveckling skola, förskola och barnomsorg, Särskilda insatser inom utbildningsområdet och Statligt stöd till vuxenutbildningen blev högre.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgifterna uppgick i februari till 2,4 miljarder kronor, vilket var 0,1 miljarder kronor lägre än motsvarande månad 2009. Anslaget Väghållning blev 0,4 miljarder kronor lägre medan anslaget Banhållning blev 0,3 miljarder kronor högre än föregående år till viss del beroende på stränga vintern.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utfallet för utgfiftsområdet blev -1,4 miljarder kronor och avser i allt väsentligt anslaget Räntor på statsskulden. Det negativa utfallet beror främst på att Riksgälden fått inkomster av överkurs vid emission. Jämfört med samma månad föregående år är utfallet 0,2 miljarder kronor högre.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Avgiften till EU uppgick till 4,9 miljarder kronor i februari. Jämfört med samma månad föregående år är utfallet 1,0 miljarder kronor lägre. Det förklaras delvis av att en mindre andel av årets avgift rekvirerades i februari i år. Dessutom har det nya systemet för beräkning av EU-medlemsländernas avgifter nu trätt i kraft vilket gör att beloppen inte riktigt är jämförbara.
Kassamässig korrigering
Den kassamässiga korrigeringen uppgick till 3,0 miljarder kronor i februari. Ränteperiodiseringen var 0 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Utfallet blev -6,3 miljarder kronor. Av utfallet utgörs -2,5 miljarder kronor av en ökad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive utfallet för räntekontona uppgick månadens utfall till -3,8 miljarder kronor. Jämfört med motsvarande månad föregående år blev utgifterna 28,5 miljarder kronor högre. Skillnaden förklaras av att Kärnavfallsfonden och Pensionsmyndigheten gjorde stora repotransaktioner i februari 2009 och satte in likviden på konto i Riksgälden.
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 18,1 miljarder kronor i februari. Det är 0,3 miljarder kronor (1,6 procent) högre än föregående år. Det beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot påverkar negativ inflation, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet utgifterna åt motsatt håll.