Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i januari uppgick till 79,4 miljarder kronor, vilket är 4,6 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos från december 2009. Det är främst Avgiften till EU samt utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt för Kommunikationer som blev lägre än beräknat.

Statsbudgetens totala utgifter uppgick till 46,8 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än ESV:s prognos. Det förklaras av att de takbegränsade utgifterna blev lägre än beräknat samtidigt som den kassamässiga korrigeringen blev högre än prognostiserat.

Prognosindikation

I anslutning till månadsutfallet görs en bedömning av vad avvikelsen mellan utfall och prognos samt eventuell ytterligare information indikerar när det gäller ESV:s prognos för 2010. Denna prognos innehåller utfall till och med oktober 2009. De totala utgifterna för 2010 bedöms nu bli 1,7 miljarder kronor högre än vad som tidigare beräknats. De takbegränsade utgifterna bedöms bli knappt 1 miljard kronor högre. Eventuell prognosindikation kommenteras nedan per område.

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 1,7 miljarder kronor, vilket var 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen hänför sig framför allt till anslaget Förbandsverksamhet och beredskap (0,4 miljarder kronor). Avvikelsen beräknas inte påverka årsprognosen.

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna uppgick i januari till 0,6 miljarder kronor, vilket var något högre än beräknat. Ersättningar och bostadskostnader blev 0,1 miljarder kronor högre, vilket innebär att årsprognosen för utgiftsområdet beräknas revideras upp något.

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna uppgick i januari till 3,9 miljarder kronor, vilket var 0,1 miljarder kronor lägre än prognos.

Avvikelsen beror delvis på att utgifterna för anslaget Tandvårdsförmåner m.m. bedöms ha överskattats i prognosen vilket gör att prognosen nu kommer revideras ned något.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i januari till 9,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,6 miljarder kronor. Det är 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen och 0,3 miljarder kronor lägre än utfallet för föregående månad. Avvikelsen mot prognosen beror på att antalet sjukpenningdagar blivit lägre än beräknat. Utfallet indikerar att årsprognosen för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. bör revideras ned. I prognosen beräknas antalet sjukpenningdagar uppgå till 33 miljoner nettodagar under 2010. Under januari månad fick 128 027 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 20,8 procent jämfört med januari 2009.

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 5,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen mot prognosen beror på att antalet personer med sjukersättning blivit något lägre än beräknat. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 493 827 personer i januari 2010. Det är minskning med 6,5 procent jämfört med januari 2009. Nedgången förklaras dels av ett minskat inflöde från långtidssjukskrivning, dels av att ett ökat antal personer lämnar sjukersättningen för ålderspension.

I januari utbetalades 1,0 miljarder kronor av bidraget för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för januari blev 5,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. Bidrag till arbetslöshetsersättning överskattades med 0,3 miljarder kronor och Aktivitetsstödet underskattades med 0,2 miljarder kronor i prognosen. Dessutom bidrog anslagen Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program (-0,2 miljarder kronor), Lönebidrag och samhall (-0,1 miljarder kronor) och Bidrag till lönegarantiersättningar (-0,1 miljarder kronor) till det lägre utfallet. Utfallet föranleder i nuläget ingen ny bedömning av utgifterna för utgiftsområdet.

Enligt Arbetsförmedlingen är det nu tydligt att försämringen av arbetsmarknaden börjar plana ut. Antalet personer som får arbete ökar och antalet varsel är betydligt lägre än för ett år sedan. Dessutom minskar nu antalet nyinskrivna arbetslösa. Antalet registrerade arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgick i januari sammanlagt till 438 000 personer, motsvarande 9,4 procent av arbetskraften.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet i januari uppgick till 2,2 miljarder kronor, vilket var 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Väghållning blev 0,8 miljarder kronor lägre medan Banhållning blev 0,1  miljarder kronor högre än väntat. Anledningen till det låga utfallet för Väghållning beror dels på förseningar inom närtidssatsningen och för Norra Länken, dels på rådande väderförhållanden. Detta beräknas i nuläget inte påverka årsprognosen.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utfallet i januari uppgick till 1,1 miljarder kronor, vilket var 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen. Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt EG-finansierade landsbygdsstöd blev vardera 0,1 miljarder kronor  lägre än väntat.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig huvudsakligen till anslaget Rymdverksamhet vars utfall blev 0,2 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen beror på en annan månadsfördelning än i prognosen och väntas inte ha någon betydelse för årsutfallet.

Däremot väntas årsutfallet påverkas av en planerad ytterligare nyemission i SAS. Regeringen har uttalat sitt stöd för deltagande i emissionen med sin ägarandel om 21,4 procent, vilket motsvarar cirka 1,1 miljarder kronor. En proposition kommer att läggas snarast så att riksdagen kan fatta beslut före en extra bolagsstämma den 7 april 2010.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet liksom avvikelsen avser i allt väsentligt anslaget Räntor på statsskulden. Det låga ränteutfallet i förhållande till prognosen beror på att Riksgälden fått större inkomster av överkurs vid emission än väntat.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till EU uppgick till 2,9 miljarder kronor i januari, vilket var 1,3 miljarder kronor lägre än väntat. Avvikelsen beror främst på att EU-kommissionen i januari rekvirerat en betydligt lägre andel av den budgeterade årsavgiften än beräknat. Detta påverkar inte årsprognosen eftersom andelen för februari i motsvarande grad är högre än prognosen. Däremot blev den fastställda eurokursen för året något högre än väntat, vilket gör att årsprognosen behöver justeras upp något.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen uppgick till 6,2 miljarder kronor i januari. Prognosen var -0,7 miljarder kronor. Ränteperiodiseringen uppgick till -1,4 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev -19,8 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Av utfallet utgörs 0,4 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive utfallet för räntekontona är månadens utfall 2,4 miljarder kronor lägre än väntat. Detta beror främst på så kallade repotransaktioner.

Repotransaktionerna gjordes av Kärnavfallsfonden och Pensionsmyndigheten. De sålde statsobligationer med återköpsavtal och satte in likviden på konto i Riksgälden. Dessa transaktioner uppgick till 10,1 miljarder kronor för Kärnavfallsfonden och 10,3 miljarder kronor för Pensionsmyndigheten, och påverkade således nettoutlåningen med sammanlagt -20,4 miljarder kronor (ökad kontoinlåning). Jämfört med prognosen på -18,0 miljarder kronor innebär det en avvikelse på -2,4 miljarder kronor. Repotransaktionerna påverkar emellertid inte årsutfallet eftersom alla utestående repor avslutas innan årsskiftet. Det innebär att obligationerna återköps och likvida medel tas ut från kontot i Riksgälden.

Årsutfallet väntas däremot bli högre av att Sida i januari tagit ut 0,7 miljarder kronor från ett konto i Riksgälden för U-krediter och levererat in på inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster. Beslut om detta finns i myndighetens regleringsbrev. Budgetsaldot påverkas emellertid inte av detta då utgifts- och inkomstsidan ökar lika mycket.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 18,1 miljarder kronor i januari. Det är något lägre än prognosen. Utbetalningarna av pensioner uppgick till 18,0 miljarder kronor och administrationsersättningen uppgick till 0,1 miljarder kronor.