Sammanfattning

De takbegränsade utgifterna i mars uppgick till 81,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än prognostiserat. Det är främst utgifterna för kommunikationer som blev högre än beräknat, utgifterna för bistånd blev däremot lägre än beräknat. Statsbudgetens totala utgifter i mars uppgick till 70,5 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre än prognostiserat. Framförallt beror det på att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev högre än beräknat.

I samband med marsutfallet görs även en uppföljning av utgifterna för det första kvartalet 2010 jämfört med första kvartalet 2009. Under perioden januari-mars uppgick statsbudgetens totala utgifter till 174,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 10,8 miljarder kronor (6,6 procent) jämfört med föregående år. Det är framförallt utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning, Arbetsmarknad och arbetsliv samt Allmänna bidrag till kommuner som har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. och Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp har däremot minskat.

Prognosindikation

I anslutning till månadsutfallet görs en bedömning av vad avvikelsen mellan utfall och prognos samt eventuell ytterligare information indikerar vad gäller ESV:s senaste prognos för 2010. Indikationen omfattar även förslag från 2010 års ekonomiska vårproposition och Vårtilläggsbudget för 2010. Utgifterna för 2010 bedöms nu bli 1,2 miljarder kronor högre än vad som tidigare beräknats.

Utgiftsområde 04 Rättsväsendet

Utfallet blev 2,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än i prognosen. Avvikelsen mot prognos utgörs av ett antal mindre avvikelser på ett flertal anslag.

Jämfört med perioden januari-mars 2009 har utgifterna för Rättsväsendet ökat med 0,6 miljarder kronor. Det är framförallt utgifterna för anslaget Polisorganisationen som har ökat med 0,3 miljarder kronor. Det kan förklaras med den satsning man gör för att öka antalet poliser med syfte att uppnå ökad polisiär närvaro och utredningskapacitet. Målet är att det ska finnas 20 000 poliser 2010.

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Biståndsverksamhet (0,5 miljarder kronor) och beror på förskjutning av betalningar mellan månaderna.

Jämfört med föregående år har biståndet minskat 1,1 miljarder kronor. Minskningen beror dels på månadsförskjutningar, dels på biståndsramens storlek. Biståndsramens storlek motsvarar en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI).

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna uppgick i mars till 5,8 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognos.

Det låga utfallet beror främst på att anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 0,4 miljarder kronor lägre än prognos. Samtidigt blev utfallet för anslaget Bidrag till psykiatri 0,1 miljarder kronor högre än prognos. Båda dessa avvikelser bedöms bero på en ojämn månadsfördelning.

Första kvartalet 2010 blev utgifterna 13,9 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än motsvarande period  2009. Ökningen består i huvudsak av utfall på ett nytt anslag avseende prestationsbunden vårdgaranti som 2010 uppgår till 1,0 miljarder kronor samt att Kostnader för statlig assistansersättning ökat med 0,5 miljarder kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i mars till 8,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen.

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 1,6 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor lägre än prognosen. I denna beräknas antalet sjukpenningdagar uppgå till 30 miljoner nettodagar under 2010 och medelersättningen per nettodag för sjukpenning beräknas uppgå till 514 kronor per dag. För anslaget Försäkringskassan blev utfallet 0,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat.

Utfallet  för utgiftsområdet uppgick till 26,1 miljarder kronor för januari-mars 2010, vilket är 3,0 miljarder kronor (10,3 procent) lägre än för motsvarande period 2009. Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 4,9 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor (19,6 procent) lägre än för motsvarande period  2009. Det beror på att sjukpenning betalades ut till färre personer. Under mars månad fick 112 233 personer sjukpenning, vilket är en minskning med 30,5 procent jämfört med mars 2009.

För anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev utfallet 17,0 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor (8,2 procent) lägre än för motsvarande period 2009. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 486 809 personer i mars 2010. Det är en minskning med 7,3 procent jämfört med mars 2009.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,7 miljarder kronor. Jämfört med ESV:s prognos är det 0,1 miljarder kronor högre. Merparten av differensen ligger på anslaget Föräldraförsäkring där utfallet är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen.

Det ackumulerade utfallet för kvartalet är 17,3 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor  (1,8 procent) jämfört med föregående år. Det är framförallt anslaget för Föräldraförsäkring som ökat med 0,2 miljarder kronor (2,5 procent) och ökningen kan främst förklaras av ökat uttag av föräldrapenningdagar.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet i mars blev 6,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor  högre än prognosen. Utgifterna för anslagen Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och Lönebidrag och samhall blev båda 0,1 miljarder kronor högre än beräknat.

Enligt Arbetsförmedlingen är arbetsmarknaden nu på väg mot en återhämtning. Antalet lediga platser och antalet personer som får arbete ökar samtidigt som antalet varsel är  lägre än för ett år sedan. Sammanlagt var 429 000 personer registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och i program med aktivitetsstöd i mars, motsvarande 9,3 procent av arbetskraften. Arbetslösheten minskar men antalet personer i program med aktivitetsstöd ökar. Bland dessa är en allt större grupp på praktikplats på någon arbetsplats. I mars var 21 000 personer på arbetspraktik. Det är nästan 19 000 fler än jämfört med mars förra året. Även nystartsjobb har ökat med 10 000 platser på ett år och sysselsätter nu 26 000 personer.

Första kvartalets utfall blev 17,4 miljarder kronor. I jämförelse med motsvarande kvartal 2009 har utgifterna ökat med  4,2 miljarder kronor (31,5 procent). De största ökningarna jämfört med föregående år avser de två anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ökat med 3,7 miljarder kronor (55,9 procent) och Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser som ökat med 0,5 miljarder kronor (67,5 procent). Rådet för Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 har kommit igång med sina utbetalningar och har ökat med 0,3 miljarder kronor under årets första kvartal.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev 6,1 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre jämfört med prognos. Skillnaden hänför sig i stort till olika riktade satsningar inom området, framförallt utgifterna för Förstärkning av basfärdigheter som blev 0,3 miljarder kronor högre än prognos. Detta beror på månadsförskjutning då utbetalningen görs en gång per år efter rekvisition till kommuner för att förstärka läs-, skriv- och räknekunskaper hos skolbarn. I prognosen var denna utbetalning beräknad att komma senare under året.

Utfallet för det första kvartalet blev 14,2 miljarder kronor vilket är 1,0 miljarder kronor högre (7 procent) än samma period föregående år. Skillnaden beror till största del på att utgifterna för Förstärkning av basfärdigheter, Statligt stöd till vuxenutbildningen och Forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet har ökat.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna uppgick i mars till 3,4 miljarder kronor, vilket var 0,6 miljarder kronor högre än prognos. Anslaget Väghållning blev 0,4 miljarder kronor högre, vilket bland annat beror på ökade kostnader till följd av den snörika vintern. Detta beräknas inte påverka årsprognosen. Driftbidrag till icke statliga flygplatser uppgick till 0,1 miljarder kronor. Denna utbetalning beräknades i prognosen ske i juni månad. Utfallet på anslaget Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket var 0,1 miljarder kronor högre än prognosen.

För första kvartalet 2010 uppgick utgifterna till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2009. Minskningen förklaras främst av att  anslaget Väghållning minskat med  1,2 miljarder kronor. Den främsta orsaken till detta är att det i mars 2009 utbetalades 0,9 miljarder kronor till följd av bolagiseringar inom Vägverket. Anslaget Banhållning ökat med 0,5 miljarder kronor medan bidrag från EU-budgeten ökat med 0,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utfallet för utgiftsområdet blev 6,3 miljarder kronor, vilket i princip är en tolftedel av årsbudgeten.

För första kvartalet ökar utfallet mellan 2009 och 2010 med 2,0 miljarder kronor (12 procent). Utfallet för anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökar med 2,0 miljarder kronor. Anslagsnivån höjdes 2010 med 8,0 miljarder kronor. Ökningen avser framför allt en tillfällig generell höjning av statsbidraget för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn (4,0 miljarder kronor). Ökningen avser även kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minskning av kommun- och landstingsskatt med 3,5 miljarder kronor.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 4,0 miljarder kronor i mars, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet liksom avvikelsen avser i allt väsentligt anslaget Räntor på statsskulden.

Utfallet för utgiftsområdet det första kvartalet i år blev 1,7 miljarder kronor, vilket är 10,7 miljarder kronor (86 procent) lägre än motsvarande kvartal föregående år. Det är anslaget Räntor på statsskulden som står för så gott som hela minskningen och den kan främst förklaras av ett högt utfall 2009 till följd av valutakursförluster (8,0 miljarder kronor jämfört med 1,3 miljarder kronor i år).  I januari 2009 förföll ett lån på 3,0 miljarder euro till betalning och växelkursen låg då cirka 2 kronor högre än då lånet togs tio år tidigare.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Utfallet blev 2,3 miljarder kronor, vilket är 4,0 miljarder kronor högre än beräknat. Av utfallet utgörs 2,1 miljarder kronor av en minskad inlåning på myndigheternas räntekonton och övriga räntebelagda konton (netto). Exklusive utfallet för räntekontona är månadens utfall 2,0 miljarder kronor högre än väntat. Därav avser 1,1 miljarder kronor minskad inlåning från Kärnavfallsfonden (avser ej repotransaktioner).

Ackumulerat för det första kvartalet blev utfallet -23,8 miljarder kronor, vilket är 17,5 miljarder kronor högre än motsvarande period 2009, då utfallet uppgick till -41,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att två myndigheters repotransaktioner var betydligt större första kvartalet 2009, vilket minskade utfallet. (Repotransaktionerna påverkade då utfallet med cirka -32,0 miljarder kronor jämfört med cirka -20,0 miljarder kronor i år). I början av året säljer Pensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden statsobligationer med återköpsavtal och sätter in likviden på konto i Riksgälden. Då obligationerna återköps innan årskiftet (med motsvarande uttag från kontot i Riksgälden) påverkas inte årsutfallet.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 18,3 miljarder kronor i mars. Det är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen.

Utfallet för januari-mars 2010 uppgår till 54,5 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor (1,6 procent) högre än för motsvarande period 2009. Det beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskar utgifterna för pensioner till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet.